Personlig integritet

I takt med att världen blir mer och mer uppkopplad, uppstår ständigt nya situationer när den så kallade personliga integriteten kan kränkas. Kritiken har dock inte låtit vänta på sig när det olika instituationer och företag har utnyttjat ny teknik för sin egen vinning. Vid första anblicken av det här problemet kan det verka som att lösningen är att helt enkelt gå lagvägen och ordna så att det blir omöjligt att få tag i den här typen av information. Man kan dock i takt med att tekniken utvecklas tänka sig ett system där man på något sätt administrerar ett medborgarkonto, där man kan styra exakt hur man vill att information om ens person ska kunna spridas.
I princip kan man tänka sig följande. Varje juridisk person har en viss information om sig själv eller sitt företag, som denna person kan ha ett intresse av att reglera användningen av. Systemet tillhandahåller en funktion som avgör om en viss annan juridisk person har tillstånd att komma åt en viss information. Det finns möjligheter att skapa grupper, som exempelvis myndigheter familj osv.
Om man ger access till ett företag som vill använda ens information på något sätt, till exempel använda infomration om ens intressen för att skapa anpassade sökresultat, så kan man göra det olagligt för detta företag att använda det till något annat.
Om man misstänker brott kan en viss typ av information automatiskt bli tillgänglig för polis. Samma sak kan gälla för andra specifika situationer om man exempelvis är medvetslös och sjukpersonal måste kontakta vissa speciella personer.
Systemet kan dessutom tillhandahålla en programmiljö som via kryptering som endast denna myndighet känner till, och som förstörs om någon försöker läsa av information. Via en automatisk procedur kan den här skyddade programmiljön analyseras och utreda vilken av denna information som kommer föras vidare, och till vem. Systemet kan sedan räkna ut om information kan spridas till någon som inte är behörig att läsa av informationen.
Ett liknande system skulle kunna kopplas till problemet med spam, och överhuvudtaget de problem som uppstår i anonymitetens fotspår. Denna anonymitet är eftersträvansvärd i många fall, men när brottslig verksamhet uppstår är den skadlig. Att kräva signaturer för all epost skulle inte skada integriteten om den som läser inte har möjlighet att läsa ut någonting ur signaturen.
Genom att på detta sätt logga allting som genomförs men samtidigt göra det logiskt omöjligt att använda loggning i integritetskränkande syften kan vara en lösning på konflikten mellan fördelen med fri information och nackdelen med kränkande av den personliga integriteten. Som jag ser det finns det dock ingen logisk motsättning mellan dessa två, utan endast en teknologisk brist. I framtiden kan man tänka sig ännu mer avancerade system, där en dator känner igen ansikten från övervakningskameror och beroende på om den som letar efter informationen är behörig att läsa av ansiktet ifråga, så växlar ansiktets synlighet. Detta skulle göra det möjligt att övervaka hela samhället, utan att i princip gå in i människors privatliv. Myndigheter och företag kan helt enkelt inte komma åt infomrationen, om personerna ifråga inta godkänt denna torgföring.